16 GENOMFÖRANDE
ADMINSTRATIVT SAMARBETE
I enlighet med artikel 117 ska de myndigheter som ansvarar för
tillämpningen av förordningen i medlemsstaten samarbeta. Samverkan
mellan myndigheter med ansvar för tillsyn och kontroll på fiskets område
är bland annat av betydelse för att utbyta erfarenheter och skapa ökad
kunskap.
Kustbevakningen
Havs- och vattenmyndigheten tar årligen tillsammans med
Kustbevakningen fram en tillsynsplan för fiskerikontroll som ger en samlad
bild av prioritering och inriktning inom området fiskerikontroll under året.
En tydlig resursprioritering och en god uppföljning ska skapa
förutsättningar för att tillsynsplanens mål uppfylls. Planen är ett styrande
dokument för den operativa tillsynen inom de båda myndigheternas
ansvarsområde gällande fiskerikontroll.
Ett samarbete med Kustbevakningen sker också inom det s.k. taktiska
analysgruppen)som från slutet av 2010 har en nyckelfunktion i arbetet med
att koordinera och styra kontrollinsatserna utifrån en riskanalys.
Under 2012 bildades en samverkansgrupp för utveckling av tillsyn och
kontroll på fiskets område. I samverkansgruppen deltar representanter för
länsstyrelserna, Kustbevakningen och Havs- och vattenmyndighetens
fiskerikontroll.
Fiskerikontroll genomförs också i samverkan med andra länder bl.a. genom
s.k. Joint Deployment Plans där ett antal medlemsstater inom EU genomför
gemensamma kontrollinsatser i vissa havsområden. Dessa genomförs i
samverkan med Europeiska Fiskerikontrollbyrån. Havs- och
vattenmyndigheten tog under andra halvåret 2011 över huvudansvaret för
koordinering och administration av Joint Deployment Plans från
Kustbevakningen samt medverkat med koordinerade personal och
landningskontrollanter. Den operativa kontrollsamverkan inom Joint
Deployment Plans bidrar dels till en ökad harmonisering och
standardisering av kontrollens utförande, dels till en kompetens-
uppbyggnad och spridning av kompetens mellan medlemsländer.
Kustbevakningen leder på regeringens uppdrag arbetet med integrerad
sjöövervakning. Arbetet leds av ett råd där de myndigheter som arbetar
med sjöövervakning ingår. Kustbevakningen förvaltar vidare ett centralt IT-
stöd (Sjöbasis) för den integrerade sjöövervakningen.
29
Länsstyrelsen
Kontroll av landningar bedrivs av Havs- och vattenmyndighetens
tjänstemän samt av länsstyrelsens tjänstemän på Gotland på uppdrag av
Havs- och vattenmyndigheten. Genom att länsstyrelserna inom sitt ansvar
för fiskevården också arbetar med att förordna fisketillsynsmän, som bland
annat är aktiva inom fiskvårdsområdena och i mer kustnära områden samt
i de stora sjöarna, är deras medverkan i samverkansarbetet viktigt.
Under år 2014 påbörjade Naturvårdsverket på Länsstyrelsernas vägnar ett
arbete där en kartläggning ska tydliggöra vilka myndigheter som bedriver
tillsyn och kontroll av ål. Projektet är ett samverkansarbete mellan Havs-
och vattenmyndigheten, Jordbruksverket och Kustbevakningen.
Åklagar- och polismyndighet
Havs- och vattenmyndigheten har arbetat med att göra åtalsanmälningarna
mer informativa. I syfte att skapa en mer effektiv rättstillämpning av
fiskebrotten inom domstolarna har Havs- och vattenmyndigheten arbetat
med att göra åtalsanmälningar mer informativa. Under 2014 skapade
myndigheten ett forum med Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten och
Kustbevakningen för att förbättra samverkan mellan rättskedjans olika
delar och förståelsen för fiskerilagstiftningen.
För övrigt deltar oftast representanter från polisen i olika regionala
samverkansinitiativ rörande tillsyn och kontroll.
Jordbruksverket
Marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter innehåller
bestämmelser rörande handelsnormer. Normerna syftar till att förbättra
kvalitén på de produkter som säljs och underlätta handelsförbindelser
baserade på rättvis konkurrens. Jordbruksverket har under 2013 arbetat
med att förbättra rutinerna för kontrollerna av detta regelverk, bl.a. genom
att ta fram inspektionsprotokoll samt vägledning men även genom
utbildning av Havs- och vattenmyndighetens kontrollanter.
Havs- och vattenmyndigheten samarbetar också med Jordbruksverket i
utvecklandet av ett spårbarhetssystem. I den nya marknadsordningen
utvidgas kravet på konsumentinformation fr.o.m. 12 december 2014.
Förutom artens handelsbeteckning, produktionsmetod och fångstzon måste
även vetenskapligt namn samt redskapstyp anges när produkten säljs till
konsument. Det kommer också att bli tydligare för konsumenten var fisken
eller skaldjuren är fångade med mer detaljerad information om
fångstområde.
Transportstyrelsen
Utvecklingsarbetet som rör kontroll av motorstyrka sker i samarbete med
Transportstyrelsen. Arbetet rör såväl rättliga frågor som verksamhets- och
IT-utveckling.
30
Skatteverket
Havs- och vattenmyndigheten har under den gångna perioden haft
samverkan med flera andra myndigheter inom fiskets verksamhet. I början
av perioden hade Skatteverket ett pågående projekt kring pelagiskt fiske i
Östersjön. Deltagande länder var Danmark, Tyskland, Estland, Finland och
Sverige. Dåvarande Fiskeriverket blev involverade initialt som experter i ett
ärende som utvecklades till samverkan mellan myndigheterna och en
gemensam kontroll av en av Sveriges största mottagare av sill/skarpsill från
Östersjön. Genom samarbetet kunde verksamheten dömas i domstol för
bland annat underrapportering av fångst.
Havs- och vattenmyndigheten har även bidragit i ett projekt för skattebrott
inom det för Bottenviken unika Kalix-löjromfisket.
Under 2015 kommer myndigheten att bistå Skatteverket i en ny
internationell arbetsgrupp, The North Atlantic Fishery Intelligence Group
med brottslighet inom fiskeriverksamheter kring Nordatlanten som sitt
fokusområde. Formerna för myndighetens eventuella medverkan är under
utveckling.
Tullverket
Ett samarbete med Tullverket sker inom kontroll av olaglig, orapporterat
och oregistrerad fisk sk. IUU. Det finns en ständig dialog om
utvecklingsbehov gällande teknik, rutiner och avtal för ett aktivt och
effektivt nationellt IUU-arbete. Likaså pågår samverkan i regeltolkning,
begreppsförklaring, rutiner och utbildningsinsatser.
Livsmedelsverket
Under åren 2013-2014 har Havs- och vattenmyndigheten bistått
Livsmedelsverket och ingått i ett projekt av spårbarhet av Östersjölax.
Utvalda länsstyrelser och kommuner ingår i projektet som syftar till att
samordna myndigheternas kontrollarbete, för att säkerställa att vildfångad
lax från Östersjön inte överlåts till andra EU-medlemsländer än vad
regelverket tillåter, med anledning av dioxinhalten i fet fisk. Flera företag är
under utredning för smuggling av denna lax. Projektet ska slutrapporteras
under 2015.
Europeiska Fiskerikontrollbyrån
Bestämmelserna i IUU-förordningen syftar till att förhindra olagligt,
orapporterat och oreglerat fiske. I ett led att skapa samsyn på hur IUU
förordningen ska tillämpas inom EU har Sverige haft löpande utbyte med
andra medlemsstaters myndigheter. Samarbetet har också varit viktigt i
utveckling av ett IT-stöd för stöd för mottagning och kontroll av fångstintyg
från tredjeland i samband med import och export av fiskeriprodukter. I
arbetet med utveckla det administrativa samarbetet har den Europeiska
Fiskerikontrollbyrån varit en drivande faktor. Detta gäller även
utvecklandet av ett elektroniskt rapporteringssystem för utbyte av fiskedata
31
med andra länder via. Sverige har möjlighet att utbyta data med
medlemsstater inom EU som med tredjeland såsom de länder som ingår i
Nordostatlantiska fiskerikommissionen samt Nordvästatlantiska
fiskeriorganisationen. Som nämnts tidigare så genomförs Joint Deployment
Plans i samverkan med den Europeiska Fiskerikontrollbyrån. I syfte att
skapa bättre förutsättningar för effektiva kontroller har den Europeiska
Fiskerikontrollbyrån utvecklat en samarbetsplattform, Fishnet i vilken
Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen har genomgått
utbildning i hur plattformen ska användas.
Swedac
Havs- och vattenmyndigheten samarbetar med Swedac i frågor som rör
godkännande av vägningsutrustning.
32