3 KONTROLL AV FISKE
SAMMANFATTNING
Sverige införde den elektroniska loggboken 2011 för fartyg över 15 meter
och för fartyg över 12 meter infördes den stegvis under 2012.
Uppgifter om fiskeansträngningar kommer från tre huvudsakliga källor, e-
loggbok, pappersloggbok och kustfiskejournal, och lagras i tre samverkande
databaser. Uppgifter om fiskeresans början och slut, fångstansträngningar,
och andra fiskeaktiviteter samt landningsdeklaration och omlastning lagras
i databasen Loggbas. Uppgifter från effortrapportering, redskapsbyten och
föranmälan om landning lagras i databasen Landbas och uppgifter om
fartygspositioner överfördas via satellit lagras i databasen för VMS.
Samtliga uppgifter som innehåller geografi samlas sedan i en enda tabell
vilken utgör grunden för beräkningen av tid i olika områden, vilket är
grunden för uppföljningen av förbrukningen av dagar och kW-dagar. Det är
i databasen Loggbas som fångstuppgifterna lagras och övervakningen av
kvoter sker.
Fiskefartyg som inte omfattas av fiskeloggbokskravet rapporterar i Sverige
sina fiskeansträngningar och landade kvantiteter i en kustfiskejournal
kalendermånadsvis. Detta kan göras elektroniskt eller på papper till Havs-
och vattenmyndigheten.
Vid landning av fångst i eller vid ankomst med fångst ombord till svensk
hamn ska befälhavaren på ett fiskefartyg göra förhandsanmälan till Havs-
och vattenmyndigheten senast två eller fyra timmar innan ankomst
beroende på art och kvantitet. Kontroll av förhandsanmälan görs vid
landningskontroll. Därutöver kontrollerar Havs- och vattenmyndigheten
administrativt förhandsanmälningar mot inkomna loggblad.
Samtliga fartyg, som har haft och nyttjat sitt särskilda tillstånd föregående
förvaltningsperiod för fiske inom effortregleringen tilldelas ett nytt tillstånd
inför nästkommande förvaltningsperiod. Tillstånden uttrycks i
kilowattdagar per havsområde och redskapsgrupper. Tillstånden baseras på
historiskt fiske enligt loggbok. Förbrukningen av dagar följs upp av Havs-
och vattenmyndigheten med hjälp av ett IT-system. Av uppföljningen
framgår hur många dagar som använts med respektive redskapstyp och
nyttjade dagar beroende på havsområde. Kontroll görs så att inga fartyg
utan särskilt tillstånd har bedrivit fiske med reglerade redskap samt att
fartyg ej nyttjat mer än antalet tilldelade kilowattdagar. Ovan nämnda IT-
system förvaltar även fördelning av särskilda tillstånd per fartyg mätt i
kilowattdagar. Detta system är anpassat till regelverket för förvaltning av
kilowattdagar.
Anmälan om vilket eller vilka redskap ett fartyg medför ombord ska göras
till Havs- och vattenmyndigheten per telefon före den första resan i den nya
6
förvaltningsperioden samt därefter vid varje förändring. För fartyg som för
elektronisk loggbok sker en anmälan om redskap i avreserapporten som
alltid ska skickas före avfärd från hamn.
Anmälan om transit ska lämnas till Havs- och vattenmyndigheten per
telefon och ska innehålla uppgift om fartygets radioanropssignal och namn,
avrese/ankomsthamn samt de områden som omfattas av nämnda bilaga
vilka fartyget kommer att passera. Den elektroniska loggboken innehåller
all information som behövs för transitresor.
De olika anmälningar som befälhavaren på ett svenskt fiskefartyg ska
lämna görs antingen med elektronisk loggbok eller per telefon till Havs- och
vattenmyndigheten. Oavsett hur anmälningarna utförs så registreras alla
uppgifter i datasystemet Landbas.
REGISTRERING AV FÅNGSTUPPGIFTER OCH
FISKEANSTRÄNGNING
Sverige mäter effektiviteten i kvotuppföljningen med indikatorerna
överskridande av fiskekvoter samt kvotutnyttjande. Målet är att inga kvoter
ska överskridas samtidigt som de ska nyttjas fullt ut.
Kvotavräkningen grundas på de fångstuppgifter som rapporteras löpande
av fisket. För att säkerställa korrektheten i uppgifterna korskontrolleras de
med andra källor. I de fall avvikelser hittats mellan de rapporterade
kvantiteterna och de kontrollerade, används kontrollresultatet som
underlag.
Fiskets följsamhet mot rapporteringskraven, en effektiv dokumentation
samt snabb och korrekt dataläggning av uppgifterna är viktiga orsaker till
att kvoterna har kunnat hållas.
Måluppfyllelsen för utvärderingsperioden har varit god. Kvoter som har ett
temporärt överskridande under pågående fiskeår kan normalt höjas genom
kvotbyten med andra medlemsländer vilket gör att det inte föreligger ett
överskridande när EU slutligen fastställer årets kvotutnyttjande.
Byten har skett dels för att täcka mindre överskridanden (av Sverige eller
andra länder) men också för att skapa bättre fiskemöjligheter under det
aktuella året. Vissa byten har också gjorts för att omfördela en kvot mellan
områden och därigenom kunna koncentrera fisket till färre områden.
Under utvärderingsperioden genomfördes följande kvotbyten; 142 (2011),
104 (2012), 118 (2013), 108 (2014) mellan Sverige och framförallt Danmark.
Men under perioden förekom även mindre byten med Finland,
Nederländerna, Finland, Lettland, Storbritannien och Tyskland. De byten
som förekom berörde främst tobis, sill, skarpsill, makrill och blåvitling.
7
Genomförande av artikel 33 i kontrollförordningen
Sverige skickar varje månad uppgifter till kommissionen om landningar
(kvoterade och okvoterade bestånd)och utnyttjad effort
(fiskeansträngning), se vidare i sammanfattning ovan.
Uppgift om vilka anmälningar om stängning av fisket som inkommit
per år
När ett kvoterat bestånd uppgått till 80 % utnyttjande informeras KOM via
mail om detta, se vidare i sammanfattning ovan.
STÄNGNING AV FISKE
Genomförande av artikel 35 i kontrollförordningen
När ett kvoterat bestånd bedöms vara uttömt inför Sverige ett
landningsförbud i form av en nationell föreskrift. Kommissionen meddelas
om detta via en registrering i FIDES för berörd kvot samt att kopia på den
nationella förskriften skickas via mail.
Under 2011 stoppades fisket på fyra kvoter, under 2012 på sju kvoter, under
2013 på fyra kvoter och under 2014 på sex kvoter. Bakgrunden till
fiskestopp för samtliga år har varit att de berörda svenska kvoterna varit
uppfiskade.
Förbrukningen av de stoppade kvoterna vid respektive stopptillfälle var i
medel; 99,1 % (2011), 98,0 % (2012) , 96,0 % (2013) och 98,5 % (2014).
Starka indikationer på orapporterat fiske kan komma att påverka
kvotavräkningen på så sätt att fisket stoppas för att säkerställa att ett senare
konstaterande av misstanken inte skulle medföra ett överskridande av den
för fallet aktuella kvoten. Några sådana stopp har inte genomförts under
utvärderingsperioden.
IDENTIFIERADE PROBELM
Toleransmarginal
Enligt Rådet Förordning (EG) 1224/2009, artikel 14.3, ska den tillåtna
toleransmarginalen för den i fiskeloggboken registrerade uppskattningen av
de mängder kilogram av fisk som finns ombord vara 10 % för alla arter.
Fiskarens provtagning: Det är svårt för fiskaren att upptäcka små bifångster
i ett pelagiskt fiske likaså kan det vara svårt för fiskaren att ombord
uppskatta artsammansättningen.
Avvikelserna behöver inte vara stora för att man ska komma över 10 %,
några 100-tal kilon räcker om det är små mängder, vilket medför
sanktioner för fiskaren. Toleransnivån ska således inte bara ta hänsyn till
8
den procentuella fördelningen utan även till om det är fråga om små
mängder i vikt (kg).
Det saknas i vissa fall EU-bestämmelser om registrering av fångster som
underlättar den administrativa kontrollen. Sverige har därför i vissa fall
infört kompletterande bestämmelser. Det rör bland annat dokumentation
av fångster ombord som är kvar ombord efter en dellandning, samt
dokumentation av den sammanlagda fångsten av arter under 50 kg, vilka
enligt EU inte behöver registreras i loggboken
Enligt kontrollförordningen utgör nationella loggböcker eller journaler
inget alternativ för dokumentation av fisket med fartyg utan loggboksplikt.
Sådana fångster ska beräknas med hjälp av provtagning eller avräknings-
notor. Ingen av metoderna ger tillräcklig information för att uppfylla
fiskförvaltningens krav samt de krav på uppgifter datainsamlingen ställer.
Sverige har därför valt att som komplement till avräkningsnotor använda
en särskild kutsfiskejournal för fisket som inte kräver loggbok.
9
